Jag känner mig lite som Peyton i One Tree Hill när jag sitter i sängen i timmar och bara tecknar. Det finns en ro i det. Tecknandet är lite som ett safe place för mig, där kan ingen göra mig illa.

Fråga mig inte vad det här blev egentligen, för jag vet knappt själv. Det bara blev.





Nu ska jag träna.