The funeral.
Den fejkade fasaden, vars avseende är att dölja det som inte borde visas, rinner av mig med vattnet och följer det ned i avloppet. Jag reflekterar inte över det. Vet redan att den där fasaden inte är till någon nytta och lik förbannat intalar jag mig det varje dag.
Ser ett naket, avslöjande och sårbart ansikte. Ett ansikte som egentligen inte kan dölja någonting.
Ser in i två tomma ögon och undrar vad jag hade kunnat göra annorlunda.
Vet inte om jag ska vara glad eller ledsen?
Syftar du på det faktum att man blir glad för att hon skriver som en gudinna och att man blir ledsen om hon inte förstår att hon inte ser ut som en?
Exakt!!! Shit vad vi tänker lika! Vet du vad jag precis läste i slutet av en bok.
"Och kanske kommer du att tycka att detta är en sorglig historia. Men det är det inte, det är det faktiskt inte. Det är mitt liv. Allas liv är sorgliga. Alla gråter. Alla tror att de faller ibland. Men till slut lär vi oss att överleva"
Va vackert! Vill du gifta dig med dig?
Jaa jippie, jätte gärna.
Förlåt Emma för lite offtopic men du är underbar hoppas du vet det <3
puuuussss
Hej finviktor hela vägen. kan du bara komma hem kanske? Jag mår bra, men blir lite som jag är ibland såklart. Så du kan vara glad. Don't worry, jag vet hur man överlever. Puss <3
Shiit det var ínte meningen att du skulle veta att det var jag.. damn..
