Vi gav upp James Bond efter ett tag.
Ikväll kom jag på att jag får ju faktiskt rösta i nästa riksdagsval nu. Jag som inte ens vet vad att kapa ett plan betyder.

Det här med att vara arton. Vad är det som är fördelar med det egentligen? Såklart är jag lycklig som aldrig förr över att äntligen passerat det strecket i livet, men som pappa sa du får vara med och bestämma om Sveriges framtid, men du får inte gå på systemet. Då blir man lite kluven. I vissa sammanhang klassas man som vuxen, t.ex. när man måste betala 150 kr för ett besök på vårdcentralen när man är över 18, eller om man åker med SL vissa tider. Eller som att man får rösta om hur Sverige ska styras. Jag som inte ens har en fast inkomst förutom studiebidraget ska få bestämma huruvida de arbetande ska betala höga eller låga skatter. Jag får fortfarande inte gå på systemet, men jag får köpa vin och starksprit på krogen. Vad är grejen?

Åldern har verkligen ingen betydelse egentligen. Även fast jag nu är tillåten till att göra göra diverse saker jag inte fick göra som 17-åring känner jag mig inte ett dugg mer mogen eller redo för detta. Jag har för lite kunskap och livserfarenhet än så länge.
Livet har bara börjat.