Tja.
Känner mig så sjukt otrogen mot den här bloggen att jag borde få smisk på stjärten.
Går hur som helst PT-utbildningen just nu med långa, crazy intensiva dagar. Kroppen gör lite ont och hjärnan känns mest som potatismos.
I lördags var det SATS inspirationsdag, det såg ut lite såhär:
Diggar sista bilden mest. Har så fantastiskt underbara kollegor! Jag älskar mitt jobb! Får man göra det?
Glad alla hjärtans dag på er!
Hon kan dansa i ett solregn på en plats där ingen ser.
Idag har jag tränat på riktigt igen för första gången på två veckor. Klättrar liksom på väggarna när jag är sjuk. Det märks verkligen att jag har varit borta, både på konditionen och styrkan. Vill så mycket mer än jag orkar, men nu jävlar ska jag köra igång stenhårt igen. Inga virus eller baciller ska få vinna över mig den här gången. Har dessutom en hink med 4 kg rosa proteinpulver (jordgubbssmak) hemma. Det är najz.
På schemat för januari står även prellat en resa till Thailand med min snygga, älskade syssling Ellen, måste bara kolla upp lite grejer innan vi kan boka. Som jag behöver det. Ytterligare en anledning till att ligga i med träningen, känner inte riktigt för att springa runt i bikini annars... Heh.
Sri Lanka 2009
Ett år.
Igår var det exakt ett år sedan vi seglade till Köpenhamn. Ungefär såhär glad var jag då.
ÄLSKADE 18 ÅR!
Grattis fina lilla världsbästa underbara älskade människa på din 18-årsdag. Jag älskar dig typ mest i hela världen.
(Förlåt för att jag sprang upp efter tolvslaget i natt med hysterisk mensvärk och skrek efter ipren i stället för att säga grattis till dig det första jag gjorde, men jag har verkligen aldrig varit med om något liknande. Så skönt att vara tjej ibland.)
Och du stod givakt med din rygg rak och tog fyrahundra slag.
Tröttis.
Jag har verkligen kommit fram till att det är det här jag älskar och det jag vill hålla på med i några år. Det är så fruktansvärt kul och det är en personutveckling för mig när det kommer till ganska många saker. Tänk sen bara att få kunna säga att man älskar sitt jobb, är inte det en dröm?
Nu är jag dessutom anmäld till PT-utbildningen som börjar i februari (den i december hade till och med en extrainsatt grupp och var ändå alldeles knökfull, så jag står på väntelistan på sisådär 14 kanske. Ofta.) Tre månader går fort ändå!
Har ätit som tio hästar hela dagen för att kunna hålla koncentrationen uppe och ladda inför alla dagar av träning som kommer. Nu är jag trött och ska läsa lite om var kroppens muskler urspringer och fäster för att kunna använda mig av det imorgon. Det blir kul.
Sen ska jag slappa i en soffa framför Idol tillsammans med Sabbis.
Kärlek är ett brev skickat tusen gånger.
Du vet hur allt ska bli nu, allt är sagt, luften är ren.
Det är så förtrollande vackert ute den här tiden på året. Man andas frihet på något sätt. Jag har gått runt i Saltis som kanske är den finaste platsen på jorden - det finns så mycket smultronställen överallt - tillsammans med Ella i några timmar idag.
Det finns så mycket jag skulle behöva skriva om.
Nu måste jag göra mig i ordning för ikväll.
GRATTIS ELLA TJUGO ÅR!
Jag måste verkligen sova nu, men tack Ella min vän för fin dag på Yasuragi och för att du ändå försökte lära mig äta med pinnar. Och jättestort GRATTIS på din allra bästa tjugoårsdag. Luvis.
In any other world you could tell the difference.
Idag är en perfekt dag för kaffedrickande, musiklyssnande, städande och packande. Och kvällen tillägnas träning.
Imorgon fyller Ella tjugo och då blir det Yasuragi.
"Äh fan lägg av, du sket på en groda."
Linköping var fint med mycket skratt och fina personer. Lyckades få i mig kanske åtta kräftor och har införskaffat lite nya träningskläder. Försökte dessutom lära den numera fattiga studenten Fredrik att äta kräftor (min syster och jag har gått i strikt skola hos pappa vad gäller just kräftätande - så jag kan det där), men det var inte hans starka sida. Tydligen gillade han inte riktigt det där med "att skrapa ut hjärnan och så." Och så har jag givetvis kramat massa på lilla Linnea som inte alls är så liten längre.
Jag fick köra bil fram och tillbaka och vi hann hem så vi kunde gå på 75-minutersspinningen idag. Värt. Nu är jag slut.
Alla sommarens sommarprat ligger nu på min gamla iPod för att förgylla Linas stunder i tvättrummet på briggen. Jag ska också försöka vara en såndär förgyllare när jag kommer på onsdag igen. Saknar den där båten just nu känner jag. Lite abstinens. Men it's ok, I can fix it.
Linköping.
Nu far mamma, pappa, Anna och jag till Linköping till på söndag och hälsar på världens tokigaste familj. Där finns vackra Linnea och massa kräftor.
Guess who's driving!? Yep.
Jag och Linnea förra sommaren.
Kanske det sötaste världen har sett.
Dessutom har de ett nytt tillskott i familjen vid namn Ella F(itzgerald.) Jag dog.
Alltså. Det borde vara olagligt att vara så SÖT att de som tittar på en blir helt sjuka. Det går liksom inte att slita blicken från den där lilla tussen. Så vill jag också se ut.
Gulligulligulligulllllguuuuuullllllll
Just gonna stand there and watch me burn.
Jag behöver skriva av mig lite. Hej igen bloggen.
Än klappar hjärtat med friska slag.
Då hade jag aldrig kunnat drömma om att mitt liv skulle se ut såhär ett år senare, och att jag skulle ha tagit mig ända hit.
(Förlåt förlåt förlåt för att jag är sämst på att uppdatera, men jag hinner verkligen inte. Jag kanske är världens mest stressade tjej för tillfället och jag fattar inte hur jag ska få min vardag att gå ihop.)
Bara hjärtan som önskar bedra och bedragas.
Tjena.
Jag måste få det här körkortet ur världen snart. Imorgon ska jag prata med min körlärare och är jag värsta braveheart kanske jag bokar tid i nästa vecka. Oh. Lord. But a girl's gotta do what a girl's gotta do. Det går liksom inte att koncentrera sig på nåt annat om man hela tiden har en liten ful röst i huvudet som säger att jag kan ju faktiskt läsa körkortsboken en gång till. Jag ska plocka mitt samvete alltså. Tro mig om jag säger att jag har pluggat. Jag blev ju t.o.m. utsedd till klassens pluggis på vår studentskiva med motiveringen att ingen annan fick nån röst. Kändes bra. Feta tönten.
Damn vilka djupa texter och meningsfulla blogginlägg jag publicerar nu för tiden.
Sweet.
En vild fantasi som dränks i lådvinsnostalgi.
Märker ni hur lite jag har att säga för tillfället? Känns lite som att jag börjat avreagera mig genom att rita i stället för att göra det i ord. Det är rätt skönt.
Och visst bor det ett skrik nånstans i lugna, tysta liv.
Jag är ganska fattig på ord för tillfället och desto rikare är jag på tankar. Men de är mina.
Idag har jag jobbat och sedan legat i solen på balkongen och druckit kaffe och lyssnat på Kent och Enya. Några nya fräknar har slagit rot på mina ögonlock och kinder.
