"Visst är det långt ned till marken?"

I fredags var det krog för första gången på jagvetintehurlänge. Det stavades hur som helst K-U-L. Men ska man ha kul ska det tydligen kosta. Skjortan till och med.

- Alltså ni verkar vara två jättetrevliga tjejer.
- Tycker du?! TACK!

- Han frågar var jag bor.
- Skriv Sverige.

- Hey mrs "deep throat."
Euw.

Och mamma och pappa tyckte att vi var vääääldigt tysta (läs: inte) när vi ramlade in.
Carro hade ju gått in i staketet x antal gånger. Tydligen hade det inte gått att styra och bara hänt av sig själv.


Tss.

Min familj kan verkligen vara förjävla bra och rolig ibland. Jag skulle vilja komma utifrån och bara agera åskådare för en stund.

Idag till exempel åt jag två äggmackor och en morot till lunch. Snabbt och enkelt. Mammas värsta fasa, det äckligaste hon vet, är ägg. Plötsligt säger hon:
"Äggmacka och morot."
"Ja, vad är det för fel på det nu då?!" fräser jag. Pappa håller med mig och säger att det faktiskt är jättegott.
"Jag sa bara äggmacka och morot, får man inte prata eller?" säger mamma. Pfft.

Mamma ska stänga ett skåp och säger: "Akta skallen om du vill ha den kvar."
Pappa: "Jag har ingen nytta av den ändå."

Pappa: "Vad är det för fel på den här lilla svampdelen du har lämnat på tallriken?"
Mamma: "Men det är ju en del. Den man brukar lämna."
Pappa: "Ja, det är klart det är en del. Du har ju delat svampen."

Allt låter mycket roligare när man ser det i action. Men puss på er.

RSS 2.0