På engelskan idag var det en tjej i vår grupp som höll ett rörande tal om hur fin äkta vänskap är. Det enda jag kunde göra var att hålla med och känna igen mig i allt hon sa. Det bevisar väl att jag lever i den vänskapsvärld hon pratar om? Det är lycka.

På tisdag ska jag hålla tal om min bok. På engelska. Jag som skulle hålla den elfte fick det flyttat till den andra. Turen är på min sida, mina vänner. Jag som är sämst på jorden på att redovisa. Men som Sabina sa, det är fem minuter i livet man bara kommer vilja dö, men sen är det över. Det gäller bara att göra det jävligt bra utan att bajsa på sig. Stå stadigt. Inte darra. You wish. Äsch, jag kör på kamerablixten.

Carro och jag hade lyckats varva Viktor till spinningen idag. Först smällde vi i oss en pasta med pesto i Sickla, bokstavligen rullade därifrån och gick vidare till SATS. Viktor undrade vad man skulle göra om man glömt vattenflaska. Vi rådde honom att köpa en, men han var för snål. Spinning utan vattenflaska är lika med döden - jag behöver två! SATS ville dock inte låna ut en vattenflaska till honom när han frågade. Tusserå. Sen kom höjdpunkten. Spinningen med Viktor. Carro och jag har nog aldrig skrattat så mycket som när han skulle fixa inställningarna. Du är bäst ändå, Viktor. ...och efter passet ville vi bara kräkas. Maten ville ju helst gå one-way-road om man säger så, men det blev det inget av.

Imorgon är det engelskauppsats på tre timmar, wish me luck.
Nu ska jag börja på talet för i helgen blir det inte mycket tid över för skolan.
En sak till. Imorgon är det fredag och fredag betyder krooooog!
Jag har all anledning att vara glad idag och det är precis vad jag är.