Jag är dålig på att ta tid för mig själv vad gäller det mesta. Det handlar om allt från att måla naglarna till att bara sätta sig ned med dagboken och skriva av sig totalt. I stället kan jag sitta och döstirra på en livlös datorskärm utan ork till att göra det jag egentligen skulle känna mig bättre av.
Det är aldrig för sent att ändras dock. Jag måste börja ta mer egen-tid och bland annat se till att få i ordning rummet helt och hållet nu, fixa mer med småsysslorna som faktiskt gör ganska mycket, skriva det jag verkligen behöver och då och då äta det jag verkligen vill. Jag måste prioritera insidan och utsidan och jag måste lära mig att ta bättre hand om mig själv.
Dessutom måste jag våga ta för mig mer. Jag är kass på att stå framför en klass och prata eftersom jag bara vill försvinna. Ella lärde mig att andas. Och apropå Ella. Grattis, eller vad man ska säga(?) Jag visste att det skulle ordna sig och du vet att om du någonsin skulle behövt gå igenom det jag gick igenom vet du som jag tidigare sagt att jag skulle funnits vid din sida dygnet runt.

(Ta inte det här inlägget som att jag är helt nere nu för att jag kommit på mig själv med x antal saker. Det är bara mina hjärnceller som arbetar på högvarv igen.)