I natt sov Carro och jag hos Sabina. Vi kunde inte somna. Det var så mycket som pågick i allas huvuden och ingen kunde hålla tyst. Trots extrem trötthet var hjärnorna klarvakna och tankarna var i en enda röra. Carro behövde den där handboken vi pratat om. Jag tror Sabina behövde den också. Och inte minst jag. En handbok där alla svar man behöver finns. Den skulle vara fin nu.
Vi låg och pratade. Länge. Klockan hann nog passera tre innan ögonlocken slutligen gav med sig och ljuden från gatan utanför tonade bort.