Vet ni.
Jag har nog aldrig någonsin förr känt mig så tillfreds med livet som jag gör nu. Det är en underbar och ganska obekant känsla, och det är så fantastiskt härligt.
Kroppen känns så lätt. Allt som någonsin varit betungande har runnit av mig och håret blåser i en medvind som lovordar om lycka och framgång.

Är det tillåtet att känna sig såhär bra och genuint lycklig? (Brukar inte det föra något ont med sig?)

Jag är så stark i mig själv just nu.
Låt mig få stanna här. Snälla.