Systra mi är ute och ränner och klantig som hon är glömde hon givetvis hemnycklar.
Gissa vem som får sitta uppe och vänta halva natten? Rätt. Jag.
Mams och paps ville hoppa i säng, så visst kunde jag vara en ängel och ta på mig ansvaret och vänta på min yngre, mindre smarta familjemedlem.
Känner att jag svamlar och att det här inlägget kommer bli allt annat än något förmedlande.
Jag ska säga varför:
1. Jag har ont i huvudet.
2. Jag är riktigt trött.
3. Min hostmedicin innehåller morfin.
Egentligen har jag ingenting att säga, mer än att jag vill skrika ibland bara för att jag är som jag är stundvis.
När jag inte spenderar tid med någon annan är jag också så himla duktig på att tänka. Jag kan till och med tänka så mycket att jag blir förvånad över hur långt jag tänkt. Jag kan tänka så mycket att jag får för mig att det fortfarande finns en chans till det och det. Kanske beror det på att många av mina tankar innehåller "om" och "men." Ibland (eller ska jag säga ofta?) kan jag tänka så långt att jag blir totalt depp. Då har jag lyckligtvis min musik. Den gör mig ännu deppigare. Självklart lyssnar jag på riktig "tänkmusik." Det är ju den som är bra(?)

Okej, helgen då. Igår efter skolan joinade Sabina hem till mig. Vi pratade om lite allt möjligt. Syrran min skulle ut till en kompis på Värmdö = pappa skulle skjutsa henne. Mamma kom då på den brighta idén att varför skulle inte resten av familjen äta ute på restaurang då. Jag bjöd med Sabina. Efter att ha dumpat syster på Värmdö, åkte vi vidare till matplejset. Det var najs. Gott. Bjöd dessvärre Sabina på lite efterillamående. Det gick över sen.
Mor och far släppte oss sen vid mataffären och Sabban och jag köpte mys för kvällen. Sandra kom. Vi gick hem till Sabina. Där var det BARTY. Skoja. Det var chillkväll. Ida och Jennifer kom sen och gosade ännu mer. Alla höll på att dö av värmeslag framför filmen vi såg.
Sandra och jag sov kvar. Vaknade av en crazy unge vid namn Elin (Sabinas lillasyster) på morgonen. Hon ville att Sandra skulle läsa boken om hur hon blev till. Sandra hade ju inte hunnit läsa färdigt den för henne igår kväll. Dah. Sabina och jag fortsatte sova. Vaknade igen av att samma crazy unge ville att vi skulle äta delikat (som hon uttryckte det) frukost som hon och Sandra gjort. Vi gav upp sovandet.
Dagen spenderades ute i solen med Sabinas mamma, Sabinas två småsystrar och Sabina själv. Det var soligt. Varmt. Svettigt. Stekigt. Elin ville leka. Gunga. Springa hit. Springa dit. Det tar aldrig slut på energi i den där vildungen.
Senare mötte Sabban och jag upp Carro och Fanny för att köpa picknick inför kvällen. På menyn stod bland annat rostbiff, potatissallad, jordgubbar m.m. Skeppsholmen nästa. Det var mysigt. Vi har sett Tutankamon som Fanny bestämt sa att den hette. Al Chapman eller något var det riktiga namnet. Jag snackar om en båt. Det satt sköna typer på gräset där vi var. En man från Irak ville ta en bild med oss. Han spanade galet på Fanny. Hon sa att hon var 12 år. Han såg ledsen ut när alla skrattade åt situationen. Vi hittade nya homies. De var galna. Vi misstänkte starkt att de var höga. Rolig underhållning för oss i vilket fall som helst.



Och nu sitter jag här och väntar på min kära syster.
Förlåt för ett totalt osammanhängande inlägg.
Jag ska bättra mig.