Jag blir alldeles till mig av att se alla glada treor som ska springa ut imorgon. Grön av avund blir jag dessvärre också. Jag vill vara där jag med. Jag vill också ha endast en dag kvar till friheten.
Försök att förstå känslan bara. Inget mer plugg. Fri vilja. Bli något eller misslyckas. Livet börjar på riktigt. Skrämmande, tycker många. Inte jag. Eller kanske när det väl kommer till kritan. Men i denna sekund vill jag inget annat än att vara en glad student ute på flakäventyr.
Fast det är nog snarare spännande än skrämmande. Lite pirrigt sådär. Massa eget ansvar. Vuxenlivet börjar. Ta hand om sig själv utan att någon tjatar. Leva som man vill. Okej, lär väl kaosa till en början, men så småningom kommer man nog på benen. Åh, jag vill gå ut gymnasiet! Jag vill börja leva jag med!